En introduktion

Jag heter Peter och är född -72. Jag bor i ett mindre samhälle och har nyligen blivit diagnostiserad med schizotypal personlighetsstörning. Jag har naturligtvis redan för länge sedan (sedan 18-årsåldern) insett att jag inte varit som alla andra, men på något sätt har jag vänt detta till att istället se på mig själv som unik. Jag bryr mig inte om vad andra säger och tycker. Retad har jag aldrig blivit.

 

Att inte tillhöra den stora massan, har jag sällan sett som något negativt - de flesta människor är ju som stöpta i samma form, och det är mycket sällan som de - enligt min åsikt - har något vettigt att komma med; nytänkande hos stora massan är nämligen ytterst sällsynt. De verkar styras av influenser utifrån och det är nästan så jag misstänker att de inte vågar vara annorlunda; de vill passa in: mode, åsikter, konsumtionsvaror osv. Det är således sällan jag finner sådana personer intressanta. Förvisso kan jag umgås ytligt med sådana personer, med "kallprat" osv. MEN, det händer extremt sällan att jag hittar vänner bland sådana personer.

 

Jag har vetat om att jag haft vissa paranoida tankebanor med någon sorts inre otrygghet i botten. Men, även detta har jag transmuterat till något (i alla fall för mig själv) som något positivt, något som är en del av min personlighet.

 

Scouternas "alltid redo" har fått någon sorts gensvar hos mig. Naturligtvis är det bra att "alltid vara redo". Det handlar om självbevarelsedrift. Men exakt vad jag behövt vara redo inför, är diffust. Jag har inga direkta fiender, men det finns en grundotrygghet inom mig, en generell otrygghet, där de flesta andra istället har en grundtrygghet.

 

Livet har inte varit speciellt snällt mot mig. Att vara redo, att ha en viss förberedelse så som en iordningställd överlevnadsutrustning för att jag ska kunna klara mig ensam (och överleva) någonstans ute i skogen är något jag började med redan 1992. Tilläggas ska, att de paranoida tendenser med en generell misstänksamhet inte är ett uttalat besvär. Men, det har ändå känts bra att ha ett förberedelsekit, "just in case". Det räcker alltså att iordningställa utrustningen och sedan tänker jag inte på den. Den känslan jag får om jag hittar väskan när jag går igenom mina saker tar sig i uttryck som en sorts trygghet.

 

Ensamhet behöver inte alls handla om isolering

Jag vet att jag inte har samma sociala behov som de flesta människor har. Jag har sedan länge varit något utav en ensamvarg. Jag har inte sett detta som något direkt negativt. Jag lider inte av social isolering. Istället är det ett behov jag har, att ha min egen bostad. Periodvis händer det att jag går igenom mina ägodelar för att eventuellt komplettera min överlevnadsutrustning. Någon sorts vapen måste finnas - det räcker med knivar, yxa, machete e.dyl.

 

Jag har läst en del beteendevetenskap, bl.a. på akademisk nivå, och schozofreni och speciellt paranoid schizofreni har varit speciellt intressant. Men, trots vissa likheter, har jag inte känt igen mig i den diagnosen. Jag lider nämligen inte av uttalade vanföreställningar. Däremot har jag vissa gränspsykotiska perioder, ett problem som förvärras ju högre tryck som ställs på mig; det kan innefatta att söka jobb, dålig ekonomi och framförallt beror det på hur jag mår generellt.

 

När jag befinner mig under extrem press, drabbas jag av otrevliga tankar, ofta våldsfantasier och paranoida tankegångar. Jag har inget självskadebeteende, utan vänder tankarna och de negativa känslorna utåt. Detta kan - och har - resulterat att jag givit mig på okända människor och attackerat dem på olika sätt. Jag mår såklart mycket dåligt efteråt, när något sådant hänt (det har varit allvarligt två gånger tidigare i mitt liv). Dessvärre är det oskyldiga som drabbas. Det är som om jag har en bägare på insidan, där besvikelse, stress och aggressioner samlas på hög. När bägaren är full drabbas jag av konfusion, ibland med delvisa minnesluckor och vreden läcker ut och kan drabba helt oskyldiga personer.

 

DIFFERENTIALDIAGNOSER (1)

Differentialdiagnoser till schizofrena syndrom inkluderar:

  • Icke-psykotiska personlighetsstörningar (såsom schizotypal-, schizoid- och paranoid personlighetsstörning) (F60/301)"

Läs mer om schozofreni och schizotypal personlighetsstörning på följande sidor:

 

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0