Medicin

Det är inte lätt att leva med de sociala och emotionala svårigheter som schizotypal personlighetsstörning innebär. Ibland känns det som om jag omges av någon sorts pansar, t.ex. när jag ska ned på sta'n och uträtta ärenden. Andra gånger känner jag mig helt naken. Det beror på i vilken omfattning jag har mina känslor under kontroll (läs: hur väl jag låst undan mina emotioner).

Mediciner gör underverk. De botar ingenting men gör livet uthärdligt. Stesolid och Xanor hjälper mot ångest. Bensodiazepiner låser bort/håller undan känslor. Det är ju ingen långsiktig lösning, men just nu, sedan drygt två år, är den typen av medicin min enda räddning.

MEN, p.g.a. allt missbruk i samhället, inklusive tablettmissbruk av mediciner man får från läkare, är det svårare att få bra mediciner utskrivna. Vi som verkligen behöver lindring har svårt att få adekvat medicinering.

RSS 2.0